Snabba tåg ger samhällsutveckling

Höghastighetsjärnväg som kör fort

En höghastighetsjärnväg är inte ett infrastrukturprojekt, utan snarare ett samhällsprojekt.

Catharina Boman och HG Wessberg från Sverigeförhandlingen

HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman från Sverigeförhandlingen reser just nu runt och skakar händer med ett antal kommuner. I själva verket handlar det om en slutlig överenskommelse med de 16 kommuner som tilldelats en option på en station längs den höghastighetsjärnväg som kan stå klar 2035.

Avstånden krymper

Ett dyrt järnvägsprojekt tycker kritiker men det är ett resonemang som HG Wessberg gärna vill nyansera. Han menar att höghastighetsbanan egentligen inte alls är ett trafikprojekt utan ett samhällsprojekt.

– Vi måste sätta investeringen i relation till det liv vi i Sverige vill leva. En höghastighetsbana kommer att innebära nya livsmöjligheter för miljontals människor, säger han.

Att kunna ta sig från en plats till en annan på ett effektivt, hållbart och bekvämt sätt innebär att människor kan knyta kontakter och skapa nya kontexter men också vårda existerande relationer.

– En förbättrad infrastruktur gör att avstånden krymper och att tillgängligheten ökar. En minskad restid upplevs som att gränser mellan regioner och landsdelar suddas ut och att den egna rörelsesfären utökas, säger Catharina Håkansson Boman.

Ur ett privatekonomiskt och näringslivsmässigt perspektiv innebär krympta avstånd en bättre fungerande arbets- och tjänstemarknad. Det innebär också en möjlighet att kunna bo var man vill utan att behöva avstå en yrkeskarriär eller studier.

Bostäder, bostäder, bostäder…

En av de största och viktigaste punkterna i nyttoanalysen är dock bostäder. Det behöver byggas mycket, och det fort och med en station längs höghastighetsbanan lovar kommunerna att bygga, mycket, berättar HG Wessberg.

Kommunerna förbinder sig att själva investera och det krävs för att höghastighetsbanan ska ge efterfrågad effekt. Höghastighetstågen i sig kommer inte lösa de samhällsutmaningar vi står inför, men för kommunerna innebär det att de kan och vågar satsa för tillväxt. Sammanlagt har kommunerna längs sträckan åtagit sig att bygga mer än 100 000 bostäder, men förhandlingarna är ännu inte klara och antalet bostäder kommer att bli betydligt fler innan det är klart.

– Men varje handslag som tas med kommunerna är ett steg mot ett bättre och mer robust järnvägssystem för hela Sverige. Höghastighetsbanan kommer att avlasta existerande och mycket hårt belastade stambanor som idag inte klarar av ett ökat resande. Effekterna kommer därför märkas långt bortom de snabbare tågens sträckning, säger Catharina Håkansson Boman.

Projekterad bana är en kompromiss mellan den raka sträcka som krävs för att kunna köra snabbt, att såväl snabba regionaltåg som höghastighetståg ska trafikera järnvägen, att tågen ska nå en bred population och att sträckan ska möjliggöra arbetspendling och tillväxt i regionen.

Och att satsningen anses dyr?

– Ja, ser man det som en enskild investering som belastar ett år är det en hög kostnad. Men höghastighetsbanan har perspektivet under 100-150 år. En årlig kostnad på 2,3 miljarder för ett stort samhällsprojekt är ett billigt pris med tanke på de effekter som kommer att bli resultatet, avslutar HG Wessberg.

Länkar

Götalandsbanan

Götalandsbanan är en organisation som bygger på ett samverkansavtal mellan de fyra stora kommunerna på sträckan; Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping samt Stockholms läns landsting.

Organisationens syfte är att verka för att tillgodose parternas önskemål om att få Götalandsbanan i full sträckning klar senast år 2031. Organisationen ska också arbeta för att samordna övergripande samverkans-, kommunikations/informations- och kunskaps­uppgifter som bedöms bättre kunna utföras gemensamt för att på ett mer effektivt och rationellt sätt kunna åstadkomma Götalands­banans järnvägs- och samhällsutbyggnad.

036-10 50 84

info@gotalandsbanan.se